Ytterligare två dagar.
Har ju blivit varannan-vecka-boende nu på köpet.
Men det funkar, hittills.
Jag är kär, då går väl vad som helst, eller? Skämt åsido. Men nu har vi just haft den helgen då vi inte kan träffas/sova ihop eftersom vi inte får plats på samma ställe samtidigt. Och de helgerna är tuffa! Man vänjer sig så snabbt och jag vill inte vara utan. Men så lämnade jag Tilde igår och sov sen hos Micael igår. Ikväll sover jag här också. Sen kommer två dagar då jag sover här, men inte han. Han ska iväg med jobbet. Jag vet att det är då alla tankarna kommer, kring allting. Men jag ska försöka att inte älta det just nu, det är så diffust - fortfarande. Det kommer stunder då jag mår skit kring det, men medan jag har annat, bra saker att tänka på, så fungerar det bra. Men sen kommer det ikapp mig som sagt, främst då jag är själv med mina tankar. Och nu börjar oroskänslan i magen.
Jag vet att det kommer gå bra och att det bara handlar om två dagar. Det går snabbt. Eller inte. Snart åker vi till England bara han och jag och får andas lite. Det kan behövas efter det senaste året. Eller åren, haha. Vilket tempo man har hållt egentligen. Det fick ju gärna lugna sig lite nu.
Har ännu inte beslutat om denna blogg ska vara lösenordsskyddad. Jag kommer flytta över de inlägg som jag vill spara i mitt minne, och de inlägg som är gamla har fått namn efter vilket datum de från början skrevs. De inlägg som heter något textuellt, är skrivna i nutid, som detta.
Men det funkar, hittills.
Jag är kär, då går väl vad som helst, eller? Skämt åsido. Men nu har vi just haft den helgen då vi inte kan träffas/sova ihop eftersom vi inte får plats på samma ställe samtidigt. Och de helgerna är tuffa! Man vänjer sig så snabbt och jag vill inte vara utan. Men så lämnade jag Tilde igår och sov sen hos Micael igår. Ikväll sover jag här också. Sen kommer två dagar då jag sover här, men inte han. Han ska iväg med jobbet. Jag vet att det är då alla tankarna kommer, kring allting. Men jag ska försöka att inte älta det just nu, det är så diffust - fortfarande. Det kommer stunder då jag mår skit kring det, men medan jag har annat, bra saker att tänka på, så fungerar det bra. Men sen kommer det ikapp mig som sagt, främst då jag är själv med mina tankar. Och nu börjar oroskänslan i magen.
Jag vet att det kommer gå bra och att det bara handlar om två dagar. Det går snabbt. Eller inte. Snart åker vi till England bara han och jag och får andas lite. Det kan behövas efter det senaste året. Eller åren, haha. Vilket tempo man har hållt egentligen. Det fick ju gärna lugna sig lite nu.
Har ännu inte beslutat om denna blogg ska vara lösenordsskyddad. Jag kommer flytta över de inlägg som jag vill spara i mitt minne, och de inlägg som är gamla har fått namn efter vilket datum de från början skrevs. De inlägg som heter något textuellt, är skrivna i nutid, som detta.
Kommentarer
Trackback
